Aktion Österbotten   Aktion Österbotten   Logo
kontakt   kontakt
dokument   dokument
forum   forum
KOMOSSA
FAKTA FÖRENINGARNA GÄSTBOK FRITID AKTUELLT VANDRINGSLEDEN FÖRETAGARE SOLVÄRME
Oravais   På svenska    Skriv ut sidan
SOLVÄRME
NYHETER
Arkiv
Läs om Paljak
Gamla Komossavyer
Ägoreglering
En konstnär i Komossa
Väderdata 2005 - 2006
Cykelbana
Boken om Komossa
Byaforskarna
Hembygdsdagen 24.5.2008
Pilgrimsvandring 2008
Bro vid Damin
kulkarneval 2008
Hunurinjärvi
Byns första reningsverk
Hoppamäki
BV2009
Nejdmästerskap
Nordaea Cup III
Bilder Nejdmästerskapen 19.2.2009
TjejKomossan
Kulkarnevalen 2009
Skolskidning 12.3.2010
Påsken 2010
Startlista
Resultat skolskidning 2011

Solen värmer på Holmis och f.d Ståhlbergs butik

Nyhet 18.3.2012  Ner på sidan kan du läsa om Leif Ståhlbergs lösning på hur man på ett billigt sätt kan ta tillvara solens värme.

 

Bostaden på Holmis ligger i ett perfekt läge (med tanke på solvärme) med ena långsidan mot söder. Vid söderväggen har man vissa år sett att gräsmattan börjat bruna av redan i början av juni. Tanken har funnits i många år att nog borde jag skaffa solpaneler.

Effekten fick vi se genast första dagen, den 2 maj. Luft i systemet gjorde att det inte blev någon cirkulation i systemet. Det gjorde att temperaturen på taket steg till 84 gr fast det kom snöslask och yttertemperaturen låg på ca +2 -+4 grader.

Jag sade till svärfar när vi kapade kopparröret för att montera en luftare på taket och vattnet var så varmt att vi inte kunde hålla tummen för så att inte vattnet skulle rinna bort. - Hur skall någon tro mig att vattnet är så här varmt och det kommer snöslask från himlen. 

Läs mera i spalten till höger om "hemligheten" hur det kan bli så varmt även molniga dagar.

 

 

Sista dagarna i april 2010 monterade Kjell och Roland upp solfångarna. Som fäst till taket köptes snörashinder.            

Till den befintliga vattentanken köptes en till varmvattenslinga som monterades i nedre delen av tanken som är på 2000 l, det är i större laget men värmen räcker ju till även molniga dagar då med.

Uppe till vänster syns automatikskåpet som styr cirkulationspump och 3 st givare. Den röda bollen är ett expansionskärl. Uppe till höger syns varmvattenslingan och ner till höger den slinga som solen värmer. 


Automatiken bygger på en väldigt enkel princip, när temperaturen på taket är ca 10 gr varmare än tankens nedre del startar pumpen som försöker uppnå samma temp i tanken.

Allt klart. Evighetsmaskinen solen fixar det.


 Hur gick det sen ...

 

När man ser tillbaka på sommaren 2010 minns man att juli månad var mycket varm med många solskensdagar. Det som förvånade mig mest var att när panelen gav mycket värme med låga temperaturer så tänkte jag mig att tanken börjar ju koka med höga yttertemperaturer. Men det gjorde det inte, ca 80 grader var högsta temperaturen jag mätt under sommaren. Det är alltså den direkta solstrålningen som är viktig inte temperaturen.

Plock ur dagboken:

  • 19.8.2010 Tanken är 75 gr uppe, 72 grader ner.
  • 28.8.2010 Satte på golvvärmen. Elstaven på första gången som tillhjälp vid behov.
  • 7.9.2010 Tanken är 65 gr uppe, 55 grader ner.
  • 1.11.2010 Temperaturen på taket visar 39 grader ännu vid direkt solljus.
  • 8.11.2010 Tempen på taket 34 gr. Pumpen går ännu några timmar !

 


 Vintern - Våren 2010 / 2011

Efter en mörk vinter började solen åter lysa över Holmis och den 1 februari var jag uppe på taket för att putsa bort snön av solpanelen. Pumpen startade nästan genast men molnen kom åter att pumpen hann inte gå mer än kanske 1 timme. Men det visar att bara solen visar sig så startar pumpen överraskande snabbt fastän det är många minus grader ute.

(Foto från 17.2)

Styrskåpet har en lite "irriterande" funktion som gör att pumpen går en stund när tempen understiger 3 grader på taket, det gör att jag stänger av strömmen till natten vintertid.

Under de senaste veckornas stränga kyla (men klart väder) har pumpen startat mellan klockan 11-12. Måndagen den 14 kom jag hem på mat till kl 12 och satte på strömmen och då visade temperaturen +110 gr i panelen då ingen cirkulation var i gång. Otroligt !!! Vanlig temperatur i februari är ca 40 grader under ca 4 timmmar då vi har klart solsken.

Mars

Ser bra ut för fortsättningen. Får över 50 gr på taket nu i början av mars. Söndagen den 6 mars notarade jag att tempen på taket var 27 gr redan kl 8.45. Natten hade varit lite kallare än de andra men vi fick en klar och solig söndag. 

Det visar sig stämma att våren med sitt oftast klara väder ger bra med solenergi.

15.3,16.3. och 20.3:e uppmätta jag 21 graders temperaturskillnader vilket ger många kilowatt, se i exeltabellen nedan.

April

Efter att vi ändrade klockan och dagarna blir längre märker man att pumpen startar redan en 9 tiden och går ända till kl 19.

Efter en natt med några minus grader den 10.4 fick vi strålande solsken men en lite kylig vind att det blir inte många plusgrader men solen är så stark att en temperatur skillnad på 17 grader (tempen på taket 63, i tankbotten 46) betyder att panelen ger 12 kw i timmen. På eftermiddagen steg tempen på taket till 70 grader. Fina soldagar och klara soldagar 15,16.4 ger temperaturskillnader upp till 19 grader, och ända till kl 19 går pumpen 

 


Hur många KW ger solen

 

  1. Vätskeflödet. Pumpen ger på läge 1, 8,2 / min. dvs 8 / 60 = 0,13l/sek. I tabellen ser du även effekten med pumpen på läge 2.
  2. rho och cp. värden för min vätska
  3. dt = 15 gr. Temperatuskillnad mellan tak och tankbotten
  4. Elpris 0,115. Uppgifter från senaste Herrfors elräkning. I priset ingår alla avgifter och moms.
  5. Timmar = Tid som pumpen går per dag.

Trimning av panelerna:

  1. Satte in även hur effekten blir om man skulle byta ut min glykolblandning till vatten (med blått i tabellen). Skulle få ut ännu högre effekt med ett byte till vatten men då kommer frysrisken emot.

En högre effekt dvs högre vätskeflöde ger en lite lägre temperatur i panelen men som man kan läsa ur tabellen ger detta ändå bättre effekt.

Ge gärna synpunkter, kommentarer i gästboken om det är något felaktigt eller annat du funderar på. Häls Kjell


Nedan en egen uträkning och där jag laborerat lite med olika effekter. Notera att i sista kolumnen med 10 kw i timmen blev min uträkning 2 € från den statistiska medelvärdet.

 

 

vaderdata.pdf


Energimätare installerad 18.3.2012

 

Mätaren är av samma typ som installeras i typ radhus så att varje lägenhet ser sin egen förbrukning. Mätarens uppgifter är godkända att användas till fakturering.

Idag 18.3.2012 kl 10.40 är det strålande solsken, ca 0 gr i skuggan och då visar mätaren på energiproduktion på 3,5 kw per timme.


 Månadsenergiproduktion:

Mars 193 kwh (på 13 dagar)

April 376 kwh ( mindre kwh per dag än Mars) Mycket molet väder

Maj  564 kwh

Juni  400 kwh

Juli 494 kwh

Tot 2027 kwh (18.3 - 31.7.2012)

 


Annat intressant kring solenergi:

 

Hittade en intressant sida på nätet som är om uppvärmning av tex villor med solvärme men även kylning (!) med hjälp av solen. Kolla in :

 

http://www.solarventi.se/generelt/koling.htm

 

 

Skiss över solvärmeprincipen

 

Solvärmen överförs till en ackumulatortank via en värmeväxlare placerad i tankens botten.



Bild på ändan av glasröret.

Vakuumrör med heatpipe inuti, glastermosvariant, består av ett yttre glasrör av högvärdigt och tåligt borosilikatglas och ett inre glasrör med ett lager vakuum emellan som ger mycket bra isolering. (Den selektiva ytbeläggningen är applicerad i vakuumlagret). Det har samma uppbyggnad som en hederlig glastermos som kan vara varm inuti men kall på utsidan. Detta gör vakuumröret överlägset vid kyla eftersom det inte påverkas lika mycket av omgivningstemperaturen.

 

Solljuset släpps in genom glaset och träffar en superabsorberande yta vilket gör att bara en liten del av solstrålningen reflekteras bort. Strålningen omvandlas till värme transporteras ner till värmelagret/tanken.

 

Innerrörets selektiva ytbeläggning gör att bara ytterst lite av solinstrålningen strålas ut. Jämfört med plana solfångare reflekterar Intelli-heat betydligt mindre solljus om ljuset faller in från sidan, eftersom hela rören absorberar runt om. Varje rör är en sluten krets vilket gör att om ett rör skulle gå sönder så behöver inte systemet tappas ur eller tas ur drift. Röret kan enkelt bytas ut eftersom det är anslutet med en "torr anslutning".

 

Hemligheten ligger inuti röret, en heatpipe, ett kopparrör innehållande vätska som kokas till ånga och stiger upp och växlar över den högre temperaturen till husets system. Vid överväxlingen kondenserar ångan, går över till vätskeform och rinner ner igen för att börja om processen.

 

Detta är samma princip som i en värmepump där detta åstadkoms med en kompressor, här sker det utan kompressor med hjälp av solvärmen. Även en mulen dag kan Intelli-heat producera värme (i mindre volymer). Även när den ultravioletta strålningen stoppas av moln så passerar den infraröda strålningen och ger visst tillskott.

 

Kylarvätska andvänds i systemet så att det inte fryser på vintern. Endast ca 22 l färdig blandning gick åt hos oss.

Dagbok. 

Jag har även fört lite dagbok över temperaturerna i tanken. Nu saknas yttertemperaturerna men ändå så ser man effekten av panelerna.

Ring eller kom på besök om du är intresserad av ett liknande system.

Klicka på länken nedan för att läsa dagboken.

 

solvarme_dagbok1806.pdf

 


Kostnader:

Solpaneler, automatik, expansionskärl, kylarvätska kostade 2950 € med moms. Fäste till taket 200 €. Kopparrör, kopplingar isolering mm ca 500 €

Totalt ca 4000 €

 

Länk till den affär där jag köpte panelerna:

www.kylpyhuonemarket.fi

 

 

 OBS ! En solfångare behöver inte höga utomhustemperaturer, bara solljus.

Foto från 17.4.2011.

Molnigt och lite regn på eftermiddagen. Men pumpen går ännu 15.45.

Paneltemp +53

Tankbotten +45 

Yttertemperaturen +9.


Uträkning av effekt på panelerna:

Formeln är:
P[W] = Q x rho x Cp x dT

Skall förklara dessa bokstäver:
P = Den erhållna effekten i Watt
Q = Vätskeflöde (till panelen i detta fall). Räknas om till liter per sekund.
rho = Vätskans densitet. räknas om till kg per liter. t.ex. vatten vid 20´C = ca 1kg/l. Densiteten varierar med temperaturen och borde räknas enligt medeltemperaturen på ingående och utgående vatten.
Cp = Vätskans värmekapacitet, dvs dess förmåga att magasinera värmeenergi. Enheten I denna formel skall vara J/kgK, dvs Joule per kilogram. För vatten brukar man använda 4180 till 4190 J/kgK.
 obs! Rho och Cp är tabellvärden som är specifika för blandningen du har I systemet. De behöver inte alls överensstämma med vatten och därför kan beräkningarna ge fel resultat med enbart "vattenvärden"
dT = Temperaturdifferens. Utgående temperatur från panelerna minus ingående till panelerna.


Ett stort tack till Jonas Holmlund från Kimo som bistått med ovanstående räkneexempel.


Här hittas värdena för den fätska jag har i mitt system:

http://www.engineeringtoolbox.

com/propylene-glycol-d_363.html


Vakumsolfångarna utnyttjar solens direkta och diffusa strålning mycket effektivt och kan generera tom 900 kWh/m2 värme per år.  100 % rent, bekvämt, förnybart och gratis utan CO2 utsläpp.

Källa:http://www.sundial.fi

Mina 13.2 m2 panel skulle i så fall ge 11880 kwh  / år. I euro blir detta 1366 €. Investeringen på 4000 € betalar i så fall tillbaks sig på 3år.

 


 Uppvärmning av vatten

 

Det behövs 1,162 kWh för att höja temperaturen 1 grad i 1 kubikmeter vatten.   


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Solpanelen Leif byggt består av av följande delar:

  • En ram med isolerad baksida. Ovanpå svartmålad plåt.
  • Ett lock bestående av glas. Mellan plåten och glaset finns ribbor som styr luften dvs tvingar luften att cirkulera några varv innan luften kommer in i bostaden.
  • Luften kommer in i fångaren i det nedre högra hörnet och uppe till vänster går luften in.
  • Solpanelen uppe i bilden producerar 12 volts ström till en fläkt inne i  bostaden som startar genast solen skinar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Luftintaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fläkten som blåser in frisk uppvärmd  luft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ansvarig utgivare: Komossa UF     Senast modifierad: 31.7.2012