Sittande fr.v Ben Holmlund, Ulla Holmström, Marita Agnesbäck, Rakel Engström
Sittande i mitten fr.v. Erik Hägg och Rolf Hägg.
Stående fr.v. Börje Agnesbäck, Kurt Nordman, Kjell Engström, Oskar Bergman, Jarl Nyman

Forskargruppen inom Komossa UF 2004 - 2008

Tanken på en bok om Komossa väcks

Vid Komossa UFs årsmöte 2004 lade undertecknad fram förslaget att vi borde göra en hembygdsbok om Komossa. Eftersom jag även samlat material till byns hemsida och även av eget intresse kring byns historia hade jag märkt att det finns mycket lite skrivit om Komossa.

Förslaget på en hembygdsbok fick gehör och en arbetsgrupp bildades. Ett första möte hålls på Komossa skola i april dit vi även bjudit in Edgar Stenbacka och Ellen Nygård som skrivit böckerna om Stubbrösl. Mötet beslöt att starta en kurs i medborgarinstetutets regi på hösten.

Vi ville inte vara alltför strikta i avgränsningen av vårt ämne, byn Komossa och dess människor. Vi överskred respektlöst geografiska gränser då vi tycker det var nödvändigt. I det område som intresserade oss ingår delar av grannbyn Kimo samt delar av Rökiö, Mäkipää och Tuckor byar i Vörå. I stort sett kan man säga att vår skildring gäller Komossa skoldistrikt. (Brännars-Ollhuggområdet är inte med)

Vi besökte landsskapsarkivet i Vasa 19.4.2006. Den guidade turen räckte 1,5 h och vi lärde oss mycket.

Guiden visade oss material som hade anknytning till den ort vi kom från. På bilden ovan en brottmålskarta från Oravais som var otroligt detaljerad bla på varje hus syntes hur många skorstenar de hade. Förklaringen var den att tidigare betalades skatt för hur många "rökar" man hade.

Bengt Nordman överlämnade ett antal c- kassetter åt mig som han hade spelat in redan 1970. Han hade då interjuvat Emil och Maria Engstöm som berättar om sitt liv i byn. Då Karl Holmlund var hem från Amerika samma år interjuvades även han men då med Willjam Hägg som interjuvare och då kretsar handlingen kring Bladis Pojkan.

1984 ordnade samma William Hägg en runtur efter Nörråkersvägen. Han brättade om alla gårdarna som funnits efter den vägen mycket detaljerat. Även detta hade Bengt på band. Med hjälp av dessa inspelningar har jag med Kurts hjälp skrivit 3 olika artiklar till boken som är ett verkligt eko från förr. 

Nu kan du även lyssna på ett kort klipp av William Hägg inspelat 1984 :William_Hagg.mp3

Ekonomiskt har projektet haft vind i seglen, med stor tacksamhet noterar vi att följande institutioner har stött bokprojektet med finansiella bidrag:

• Sv. Kulturfonden
• Sparbanksstiftelsen
• Oravais Kommun
• Sv. Österbottniska Samfundet
• Harry Schaumans Stiftelse
• Vörå-Maxmo Kommun 

Man blir fascinerad över hur mycket byn har förändrats på en relativt kort tid, under låt oss säga femtio år. Vilken förändring, med tanke på jordbrukets mekanisering, emigrationen, bilismen, allt annat som skett! Så mycket kan väl inte byn förändras under de kommande femtio åren? Eller hur är det, har förändringen blivit ett bestående tillstånd?

Vi har samlats oftast i skolans utrymmen på vinden och Rakel Engström har kokat kaffe. Dopp har deltagarna turats om att ta med.

Vi har samlat gamla fotografier och identifierat dessa människor. Vi har skrivit ner gamla åker och skogsnamn som hotas att glömmas bort. Det största jobbet har varit att gå igenom bosättningen i byn. Vi har prickat in alla hus som vi har funnits eller finns kvar. Skrivit ner de "bönder" som bott / bor i sin stuga och i de fall där vi fått tag på material har vi också skrivit in hemmanens historia. I boken är detta avsnitt ca 30 sidor. 

Oskar Bergman och Erik Hägg har bistått med mycket information om byn.

 
Kurt Nordman på besök i hembyn sommaren 2007

Våren 2007 börjar vi känna att vi kommer att lyckas med detta projekt. Det börjar bli dags att fundera på det praktiska kring slutredigeringen och tryckningen av vår bok. Vi besluter oss för att ta kontakt med forna Komossabon Kurt Nordman, pensionerat bergsråd i Helsingfors, som själv skrivit några böcker. Kan han hjälpa oss? Genast blir han intresserad och lovar att redigera texterna och därutöver komma med tips och idéer kring boken. Det kändes tryggt att veta att han är med i teamet, med sina egna kunskaper om byns historia.

Boken Slätt och bygd, som kommer att omfatta 55 kapitel, närmare 300 sidor och ca 170 bilder. Även utomstående skribenter har bidragit med artiklar. Ett stort tack till dessa.

Boken inleds med en grupp berättelser om byns historia och liv från forntid till nutid. Avsnittet leder fram till en bildkavalkad betitlad ”Forna vyer och gammalt folk”. Därefter följer artiklar om samverkan inom byn, t.ex. gällande mejeriet, handeln och föreningarna. Sedan beskrivs på bred front de starka personerna i gången tid, både män och kvinnor. Boken avslutas med ett antal fristående artiklar samt en samling bilder från dagens Komossa. 

Jag kan lova en mycket lättläst, lärorik och intressant bok om Komossa så lämna genast in din beställning. Kom ihåg att beställa även åt dina barn och barnbarn så att även de garanteras ett eget exemplar..

Till  beställningsformuläret.

                                         Kjell Engström