Info om kulkarnevalen:
När jag växte upp i Komossa på 1950-talet så var fotbollssparkande inte så vanligt bland oss ungdomar utan det var mest skidning på vintern och friidrott på sommaren. Kulstötningen började jag tidigt med och de första försöken var hos Bo Bertlin som hade en lättare kula och hos Börje Agnesbäck som hade en tyngre kula.
Jag växte till mig och min första egna kula var en rund sten som som vägde ca 4,4 kg.
När jag var omkring 14 år köpte jag en riktig kula på 5,4 kg.
Karl-Göran Löfgren och jag träffades ofta för att stöta kula och om jag nu minns rätt så kunde vi hålla på hela kvällar .
När vi fyllt 40 år kom Karl-Göran på besök till Backstugan och vi blev förstås nostalgiska
Jag hade hittat 5,4 kg kulan och föreslog att vi symboliskt skulle stöta några stötar.
Det gjorde vi men givetvis blev det tävling och vi bestämde att ha en kulkarneval varje sommar.
Men det var ju rätt tröttsamt att bara vara två som stötte kula så vi började bjuda in andra för att få mer vila mellan stötarna. Det blev både äldre och yngre kulstötare och som mest har vi varit tretton.
Flera har även med sig små och stora supportrar så det myllrar av folk på gården och åskådarna ägnar sig åt pilkastning och liknande.
Ungdomarna verkar gilla när vi gubbar tar i och vrålar som i fornstora dar.
Sen är det en helt annan sak att kulan når moder jord betydligt tidigare än förr i världen.
I inbjudan står det att det anses sportsligast att inte träna i förväg och tävlingen pågår så länge någon orkar stöta.
Förra sommarens kulkarneval kommer vi speciellt att minnas för det var samma kväll det ösregnade och blev stor översvämning.
En ny sommar står för dörren och den 20:e kulkarnevalen i modern tid.
Hilding Back
Hilding Back "då det begav sig"
-Ungdomarna verkar gilla när vi gubbar tar i och vrålar som i fornstora dar. Sen är det en helt annan sak att kulan når moder jord betydligt tidigare än förr i världen.
